Hipp hipp hurra!

fredag den 27:e jan @ 09:18

Idag fyller vår fina kille ett år! Vi ska fira med promenad och sedan en biltur till Torp, kanske hittar jag en bra present på Djurmagasinet. En aktiveringsleksak står högst på önskelistan.
Sen blir det såklart massa gos och mys, som vanligt!

Nu är även en tid för hörselundersökning bokad. Den 13:e februari får vi svart på vitt hur det står till med funkonaliteten under de där goa skinnflärparna. Ska bli skönt att få veta hur mycket/lite han hör en gång för alla.

Ha en bra dag ni alla!



Malte busar och ler.

måndag den 23:e jan @ 18:37
foto:Apan

Bilder från tidigare idag då Malte fick busa loss med husse i snön. Malte är ett big fan av snö och klär fint i tomteskägg tycker jag. Tänka sig, på fredag fyller den där mulen ett år! Time flies!

Tonåring.

onsdag den 11:a jan @ 09:56
Tonåringen Malte.

Vår fina Malte befinner sig just nu i en stormande tonår. Ena dagen är det spring i benen och inget tålamod alls, andra dagar ligger han gärna i sängen heeeela förmiddagen och går motvilligt med ut. Om han tidigare inte förstått vad vi vill när vi säger "sitt" är det nu snarare så att han provar och ser vad som händer om man inte sitter när någon säger"sitt". Om kvällarna kommer den lille bebisen fram och det ska gosas nära, nära i soffan och han är givmild med blöta, mjuka och försiktiga pussar. Omsorgsfullt pussar han på örsnibb och nästipp tills han inte kan hålla sig längre och nafsar försiktigt med tänderna. Jag får gosrysningar bara av att skriva om det.

Malte förgyller vår tillvaro så till den milda grad. Han är en riktigt tuff hundutmaning att uppfostra men det som är grejen med djur är ju att det inte spelar någon roll när man får SÅ mycket villkorslös kärlek tillbaka. Det finns få saker som får mig att bubbla över av skratt som att få Maltes omsorgsfulla öronpussar eller att se honom få ett av sina boxerryck och springa som han hade eld i baken över stock och sten. Och hans minspel. Jag vet ingen annan hund som förmedlar så mycket känslor med olika ansiktsuttryck, det är verkligen en underbart charmig egenskap.

Att leva med djur är så fantastiskt roligt och jag vill verkligen inte vara utan det, trots uppoffringarna det innebär. Jag kan inte föreställa mig vårat hem utan hundar och katter. Så småningom vill jag också skaffa höns och Apan vill ha getter. 

Först och främst ska vi fokuserapå vår tonåring och ge honom den tid och uppmärksamhet som han behöver. Nu är det till exempel dags för promenad. Det blir en promenad i skogen med boxerryck, pinnkastande och dragkamp.

Malte säger:

torsdag den 8:e sep @ 06:24

Howdy alla Malte-lovers! Ni har väl inte glömt mig?

Om Malte.

måndag den 15:e aug @ 12:15
Malte, från liten till större.

Tänka sig, nu har Malte bott hos oss i närmare ett halvår! 
Det var ett tag sen jag skrev om Malte här på bloggen, så jag tänkte ta mig tid och göra det nu. Som en liten sammanfattning av det senaste halvåret.

Vi valde Malte med vetskapen om att han var en utav de mest aktiva valparna i kullen. Ett beslut som jag i efterhand aldrig ångrat men som jag också nu i efterhand inser att jag själv inte hade full förståelse för vad det innebar. Malte är en kille som kräver mycket uppmärksamhet, mycket uppfostran och mycket hjärngympa. Men när han får detta är han den mest fantastiska hund!!

 Vi märkte ganska snart att någonting med hans hörsel inte stod rätt till. Vi avvaktade för att försäkra oss på att det inte var en fråga om att  det var hans uppmärksamhet gentemot oss som saknades, men efter några veckor på valpkursen blev vi mer och mer säkra på att det var hans hörsel det var fel på. Just nu väntar vi på att Apan ska få sitt schema för de närmsta veckorna och efter det ska vi besöka veterinär i Göteborg för ett hörseltest. Vi är så säkra på detta nu så det är mest en bekräftelse på detta. Malte är även "dolda fel-försäkrad" vilket betyder att vi kommer få ut pengar på försäkringen om det är så att han är hörselskadad. Det är såklart ett välkommet plus i kassan.

Jag själv tycker inte att det är en särskilt jobbig sak att han är hörselskadad. Han hör lite och det går att ge kommandon om man säger dom högt :) Något jag funderat mer på är detta med att ha honom lös och behöva kalla på honom, men än så länge har detta inte varit ett problem. Han är vääääldigt kontaktsökande när vi är ute och är fantastiskt rolig att jobba med då. Han söker ögonkontakt, håller sig nära och har alltid koll på att man hänger med om han går först. Ibland tokspringer han femtio meter i försprång för att tvärnita, vända sig om och kolla om man är med och sedan sätta sig ner och vänta in oss! Så duktigt! Bara att hålla tummarna för att detta håller i sig.

I övrigt så har vi börjat att träna kommandon med handrörelser och kroppsspråk istället och det funkar fint. Det tar lite längre tid att träna in dem men när han väl kan dem går det superbra. Han är väldigt duktig på kommandot "släpp". Då släpper han genast sin leksak och inväntar ett "varsågod" innan hann fortsätter leka.

Hans beteende går i perioder. Just nu har han en lugn period och är väldigt behaglig att vara med. Lugn inomhus och allmänt lydig. Det märks att han börjar mogna. Förra veckan var han ensam hemma i flera timmar för första gången och han hade skött sig EXEMPLARISKT! Inte en enda liten kiss på golvet, inga omkullvälta krukor eller söndertuggade möbler. Bara en lydig liten boxer som låg och gnagde på sitt tuggben. Jag blev så stolt nät Apan ringde och berättade att jag nästan grät lite!

Det har stundtals varit tufft att uppfostra honom, så nu när han sakteliga mognar känns det så bra att vissa av hans jobbiga beteenden upphör av sig självt. Han kan numer hälsa på nya personer (inte jämt men det händer allt oftare) utan att hoppa på dem, smaka på dem och allmänt bara bröta omkring på dem. Han kan också stanna i bilen utan att sitta och skälla som en idiot hela tiden, han är rumsren här hemma (tyvärr inte hos andra, iallafall inte hos mor och far) och det är aldrig något gnäll på kvällen när vi ska sova. Han lägger sig i sin säng sen somnar han och sover hela natten igenom.

Han är också den gosigaste hund jag någonsin mött. Han vill HEMSKT gärna ligga på oss, eller ännu hellre att vi ligger på honom, då mår han. Jag har från första stund vant honom vid att pussas så jag fullkomligt älskar att gosa med och pussa på hans goda, goda mule! Det är den goaste mulen jag någonsin pussat på!!

Så nu inväntar vi puberteten här hemma. Skvättandet har börjat, nu kissas det  säkerligen 5-6 gånger per promenad så det är bara en tidsfråga tills att benet lyfts för första gången. Och då kommer antagligen nästa jobbiga period. Men nu när jag börjar märka att om vi lägger ner ett hårt arbete kan vi sedan skörda frukten i form av en himla härlig, fin, snäll och god hund. Och det gör alla svåra stunder värda att genomlida. För vi kan konstatera att Malte är en utav de tuffaste förstagångshundar man kan ha, men som sagt, han gör det värt besväret när han får det han behöver. Kärlek, motion och träning!

Det är en liten sammanfattning av det senaste månaderna med Malte. Jag är så himla glad att vi har honom i våra liv. Han bjuder på många skratt och mycket kärlek och hans starka personlighet älskar jag. Det är det mest fantastiska med djur, att de har personligheter och det är underbart att lära känna dem och leva med dem så nära. Alla borde någon gång lära känna ett djur, det tror jag är nyttigt för oss alla!

Pusspusspusspuss på mulen.

tisdag den 5:e jul @ 20:00

Igår lämnade jag bort min lilla pussmule till mor och far för passning. Både jag och Apan jobbar idag och imorgon, och än kan Malte inte vara ensam såpass länge.
Saknade honom omgående och just nu är jag så pussjuk efter den där stickiga mulen så jag nästan kolar vippen! Men imorgon kommer han hem igen, som en liten födelsedagspresent!

Trädgårdsmästaren.

onsdag den 29:e jun @ 09:26
Jag har precis ringt veterinären och avbokat tiden vi hade idag. Under dagen igår gick svullnaden ner helt och efter massa kläm och tryck och titt ner i halsen så är jag 99% säker på att han inte har ont och inte är svullen i halsen. Han verkar återställd och visade det nu på morgonen med att göra något väldigt Malte-typiskt. Han gnydde lite så att jag släppte ut honom ur hans nattsäng. Men istället för att springa ut och kissa så sprang han ut och la sig i gräset där solen varit framme och värmt en stund. Helt utslagen på sidan låg han njöt solen i stund. Han älskar sol! Så nu ligger han där ute och fångar flugor, gnager på en buske och har det bra. Ska hålla koll på svullnaden så den inte går upp igen. Jag tror att det var en allergisk reaktion mot nåt han sniffade på under promenaden han gick en stund innan den bröt ut.

Malte fångar flugor.

Nu ska jag inta fastna här utan dricka kaffe på altanen i det underbara vädret.
Jag är ledig idag också!

Titta på mig.

tisdag den 14:e jun @ 19:37

När jag tog fram kameran förut var det någon som plötsligt visade ett helt nytt intresse för att posera. Jag tror det har att göra med hans växande skara av fans. Både han och jag vet ju att flera stycken av er tittar in här för att förhoppningsvis få glutta på hans söta tryne. 
Så här har ni. 
Från Malte till er fääänz!

Maltes dag!

söndag den 12:e jun @ 18:47
Idag kan man verkligen kalla för Maltes dag. Vi har varit i Lerum där Boxerklubben anordnade utställning. Fyra av Maltes syskon, hans mamma och uppfödaren av där. Det var fantastiskt fint att låta Malte få hälsa på sin mamma igen som blev helt till sig och gjorde de värsta skutten jag någonsin sett. Nu vet vi var Malte fått dem ifrån... ;) Det var roligt att se henne i form igen. Hon var så mager, så mager när vi hämtade Malte eftersom hon la så mycket energi på att ta hand om valparna och dia dem. Men nu var hullet tillbaka och det var härligt att se!

Lika härligt var det såklart att få se hans syskon! Kan konstatera att det blev an ganska blandad kull, typmässigt, men alla är såklart bedårande söta. En utav hans systrar är så söt så jag smälte lite. Minns henne från när vi var och tittade på Malte, hon var den som ville kela mest av alla!
Efter utställingen kunde vi konstatera att de flesta i kullen inte har ett tillräckligt tydlig markerat stop. Med de menas att pannan och nosryggen är för plan. Det ska vara en tydlig "vinkel" dem emellan. Men det är något som Malte har! Enligt rasstandarden har han de mest "korrekta" utseendet och både uppfödaren och några andra kommenterade det. Så till slutet av sommaren blir det att ställa ut honom i valpklassen på Boxer-SM. det ska bli jättespännande! Nu vet vi dessutom hur det går till och vad vi ska träna på. Jag känner att det blir mitt ansvar att träna på utställningsbiten eftersom jag gärna vill vara den som visar honom :) Så nu ska vi träna att springa, ställa upp oss och titta i munnen. det sista blir det svåraste!

Innan vi åkte hem gick vi undan till en äng i närheten och släppte Malte och hans brorsa Nixon för att låta dem leka. De lekte så de höll på att svimma tror jag, både tyckte det var dunderkul. Men hör och häpna, jag tror Nixon hade mer energi att ge än malte. Plus att Nixon var lite större. Malte fick helt klart möta en ritkigt hård-lekare iallafall och det gjorde honom gott. Efter en liten stund kom hans söta syster och var med också, men hon ville inte brottas, bara jagas! tillslut pep Malte ifrån och la sig utslagen på gräset.

Ja... Det kändes lite i hjärtegropen att få se Malte leka med sina syskon igen, så härligt! På Boxer-SM ses vi igen och jag hoppas de kan få ses med jämna mellanrum länge framöver.

Nu ligger Malte, inte helt oväntat, och snarkar i soffan och har gjort sen vi kom hem vid fyra. Sånahär dagar emellanåt gör en liten boxerhjärna gott!

Vi tog lite bilder såklart! 

Vår fina kille försöker ta det lungt och samtidigt spana på alla andra Boxrar och människor!

Maltes mamma, Bella!

Malte och Nixon busar loss!

Sickan, Malte och Nixon. Sickan är hans bedårande syster. Så fantastiskt söt!

Syskonen BUUUUUS!

Supernosen.

onsdag den 25:e maj @ 11:04

Han växer så det knakar den lille sparven.  17 veckor på torsdag och 13 kilo tung men själv tycker han att han fortfarande är liten bebis och bökar besvärat runt i mitt knä i fåtöljen och ger mig en förvånad blick när han inser att hela han inte får plats.

När vi inte gosar är det lek och promenad på schemat. Vi har börjat träna på att spåra och det är han en fena på. Då kopplar han på turbonosen och emellanåt gör han oss extra stolta genom att sätta näsan i marken och inte ta upp den förrän han hittat leksaken vi lagt i slutet av spåret. Efter en sån träningsession brukar han kollapsa i soffan här hemma. Bra träning för boxerskallar med andra ord.

Och nu är det faktiskt dags för dagens träning, har en otålig kille som knör mig ur fåtöljen.

Prins Malte af Dunbolster.

tisdag den 17:e maj @ 10:17

En suddig bild från i helgen då Malte hade sovmorgon i min säng hos mamma och pappa.
Ska man orka ge 120% när man är vaken får man bannemej se till att vila upp sig ordentligt!

Malte du rare.

tisdag den 10:e maj @ 10:03

Malte är en riktig liten Ferdinand. Fast han är inte så intresserad av att lukta på blommorna, han vill smaka på dem! Ska bli intressant och se hur det kommer gå med våra rabatter framöver. Den här herren är nämligen väldigt villig att också hjälpa oss att gräva upp rabatter, vilket vi sysslat en hel del med i vår. När jag låg på alla fyra och röjde i jorden kom han gärna och kollade vad jag gjorde, sen satte han igång att gräva som en tok alldeles bredvid mig. Tydligen är det också väldigt härligt att kissa och bajsa bland blommorna i rabatten. Can't blame him, men jag drar mig lite för att rensa ogräs så att säga.

Bilden ovan är iallfall så himla söt. Hans blick och rynkorna i pannan. Åh! Det senaste har hans valpkliande tänder lugnat sig en del verkar det som och han har upptäckt hur härligt det är att mysa, kramas och pussas, utan tänder! Och det är SÅ härligt! Han är en riktig liten myskorv!

Igår var jag och Malte och hälsade på min klassis från i vintras, Ulrika, hemma hos henne och hennes familj. Då fick Malte för första gången träffa vuxenhund, lös. Och han var sååååå feeeeeg!! Men så ville han ändå verka tuff, bara det att han liksom inte alls var så tuff när det väl kom till kritan. Så han satt och tryckte nära en utav oss människor och när Fabio, som vuxenhunden heter, kom fram så drog han rumpan åt sig, la öronen bakåt och pep till så ömkligt så! Trots att Malte var bussugen så vågade han inte riktigt släppa till Fabio under de timmar vi var där, men jag tror det var väldigt lärorikt för Malte. Han är i vanliga fall väldigt mallig kille så efter gårdagen kom han nog ner på jorden en stund :)
Utöver social träning så har han lärt sig en hel del kommandon nu. Sitt, släpp, kom, ibland kan han ligg, vänta, varsågod  och han har börjat lystra till Malte. Även ordet nej har han börjat haja vad det betyder. Han är duktig när man väl kan fokusera all hans energi på att vara uppmärksam och villig att lyssna på oss. Då lär han sig fort! 

Varje dag med Malte känns fortfarande lite ovan och vi lär fortfarande känna varandra. Jag är otroligt glad över att vi fick en så glad, pigg och social kille som Malte, han har kryddat till vår vardag och ger så mycket kärlek och många, många skratt!

Djur är livet. Vill aldrig igen leva ett liv utan djur omkring mig.