Du fattas mig fortfarande.

tisdag den 15:e nov @ 19:56

Idag är det den 15:e November 2011. Det betyder att det idag är ett år sedan världens minsta farbror fick somna in. Min älskade Arvid. Jag har skrivit fint om det här. Idag tänker jag på honom och låter några tårar rinna nedför kinderna. Jag saknar honom fortfarande SÅ mycket. Det där ljuset lyser där nere i skogen ikväll med och det känns bra. 

   Jag gick kvällspromenaden med Malte förut. Krispig luft och en yster hund under stjärnklar himmel. Så välbehövligt. Tänkte på Arvid och hur glad jag är över att jag kunde ge Arvid en så bra tillvaro hans sista tid. Han hade det fantastiskt fint här med oss och jag är så, så lycklig över det. Jag tvivlar inte på att han kunde känna hur älskad och omtyckt han var. 

Det är något jag verkligen vill ha med mig med Malte. Att kunna känna att jag gett honom det absolut bästa jag kan. Ja, det gäller ju såklart alla våra djur. De ger inget annat än glädje och kärlek till mig och det finns ingen skönare känsla än att känna att jag gör detsamma tillbaka.

Nu ska jag lämna datorn och luta mig tillbaka med Malte i soffan. Han är så gosig ikväll, jag har fått så mycket pussar. ibland är djuren klokare än vad man tror, de förstår och de känner när jag är ur gängorna. Och ikväll är Malte där med sin varma mule och låter sig pussas och kramas.  

Min och Arvids tid tillsammans må vara över för detta liv, men maltes och min tid tillsammans har just börjat. Det är något som är väldigt, väldigt fint.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-mail:

URL:

Kommentar: