Om Malte.

måndag den 15:e aug @ 12:15
Malte, från liten till större.

Tänka sig, nu har Malte bott hos oss i närmare ett halvår! 
Det var ett tag sen jag skrev om Malte här på bloggen, så jag tänkte ta mig tid och göra det nu. Som en liten sammanfattning av det senaste halvåret.

Vi valde Malte med vetskapen om att han var en utav de mest aktiva valparna i kullen. Ett beslut som jag i efterhand aldrig ångrat men som jag också nu i efterhand inser att jag själv inte hade full förståelse för vad det innebar. Malte är en kille som kräver mycket uppmärksamhet, mycket uppfostran och mycket hjärngympa. Men när han får detta är han den mest fantastiska hund!!

 Vi märkte ganska snart att någonting med hans hörsel inte stod rätt till. Vi avvaktade för att försäkra oss på att det inte var en fråga om att  det var hans uppmärksamhet gentemot oss som saknades, men efter några veckor på valpkursen blev vi mer och mer säkra på att det var hans hörsel det var fel på. Just nu väntar vi på att Apan ska få sitt schema för de närmsta veckorna och efter det ska vi besöka veterinär i Göteborg för ett hörseltest. Vi är så säkra på detta nu så det är mest en bekräftelse på detta. Malte är även "dolda fel-försäkrad" vilket betyder att vi kommer få ut pengar på försäkringen om det är så att han är hörselskadad. Det är såklart ett välkommet plus i kassan.

Jag själv tycker inte att det är en särskilt jobbig sak att han är hörselskadad. Han hör lite och det går att ge kommandon om man säger dom högt :) Något jag funderat mer på är detta med att ha honom lös och behöva kalla på honom, men än så länge har detta inte varit ett problem. Han är vääääldigt kontaktsökande när vi är ute och är fantastiskt rolig att jobba med då. Han söker ögonkontakt, håller sig nära och har alltid koll på att man hänger med om han går först. Ibland tokspringer han femtio meter i försprång för att tvärnita, vända sig om och kolla om man är med och sedan sätta sig ner och vänta in oss! Så duktigt! Bara att hålla tummarna för att detta håller i sig.

I övrigt så har vi börjat att träna kommandon med handrörelser och kroppsspråk istället och det funkar fint. Det tar lite längre tid att träna in dem men när han väl kan dem går det superbra. Han är väldigt duktig på kommandot "släpp". Då släpper han genast sin leksak och inväntar ett "varsågod" innan hann fortsätter leka.

Hans beteende går i perioder. Just nu har han en lugn period och är väldigt behaglig att vara med. Lugn inomhus och allmänt lydig. Det märks att han börjar mogna. Förra veckan var han ensam hemma i flera timmar för första gången och han hade skött sig EXEMPLARISKT! Inte en enda liten kiss på golvet, inga omkullvälta krukor eller söndertuggade möbler. Bara en lydig liten boxer som låg och gnagde på sitt tuggben. Jag blev så stolt nät Apan ringde och berättade att jag nästan grät lite!

Det har stundtals varit tufft att uppfostra honom, så nu när han sakteliga mognar känns det så bra att vissa av hans jobbiga beteenden upphör av sig självt. Han kan numer hälsa på nya personer (inte jämt men det händer allt oftare) utan att hoppa på dem, smaka på dem och allmänt bara bröta omkring på dem. Han kan också stanna i bilen utan att sitta och skälla som en idiot hela tiden, han är rumsren här hemma (tyvärr inte hos andra, iallafall inte hos mor och far) och det är aldrig något gnäll på kvällen när vi ska sova. Han lägger sig i sin säng sen somnar han och sover hela natten igenom.

Han är också den gosigaste hund jag någonsin mött. Han vill HEMSKT gärna ligga på oss, eller ännu hellre att vi ligger på honom, då mår han. Jag har från första stund vant honom vid att pussas så jag fullkomligt älskar att gosa med och pussa på hans goda, goda mule! Det är den goaste mulen jag någonsin pussat på!!

Så nu inväntar vi puberteten här hemma. Skvättandet har börjat, nu kissas det  säkerligen 5-6 gånger per promenad så det är bara en tidsfråga tills att benet lyfts för första gången. Och då kommer antagligen nästa jobbiga period. Men nu när jag börjar märka att om vi lägger ner ett hårt arbete kan vi sedan skörda frukten i form av en himla härlig, fin, snäll och god hund. Och det gör alla svåra stunder värda att genomlida. För vi kan konstatera att Malte är en utav de tuffaste förstagångshundar man kan ha, men som sagt, han gör det värt besväret när han får det han behöver. Kärlek, motion och träning!

Det är en liten sammanfattning av det senaste månaderna med Malte. Jag är så himla glad att vi har honom i våra liv. Han bjuder på många skratt och mycket kärlek och hans starka personlighet älskar jag. Det är det mest fantastiska med djur, att de har personligheter och det är underbart att lära känna dem och leva med dem så nära. Alla borde någon gång lära känna ett djur, det tror jag är nyttigt för oss alla!



Kommentarer
Postat av: Mor och Far.

Om Om Malte.

Blöt mulpuss till Malte ifrån oss!!!

18:07 måndag den 15:e aug 2011

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-mail:

URL:

Kommentar: