Besviken.

torsdag den 30:e sep @ 23:16
Du är inte antagen till Tandsköterskeutbildningen Uddevalla med kursstart 101101. Kursen hade 180 sökande till 30 platser.

Fan.
Vad besviken jag är. Jag ville ju verkligen.
Jag vill verkligen plugga nu. Det passar så bra. Läget är perfekt för plugg. Så får jag inte det. Åh. Jag blir så trött.

Nu måste jag komma på nåt annat. Jag kan inte fortsätta "jobba" som jag gör. Det funkar inte. Jag har utgifter men ingen inkomst. Det suger. Jag känner mig helt färdig med min tid som timvikarie på Ryttaren. Jag hade höga förhoppningar om att komma in och känner att jag liksom redan gjort slut med Ryttaren. Men nu måste jag fortsätta jobba ett tag till. Det får bli på ett nytt ställe. Ska smälta detta över helgen och känna efter lite på de alternativ jag har. Att fortsätta som timvikarie, men på en ny arbetsplats är väl det som ligger närmast till hands. Bara det är en förändring. Inget ont om Ryttaren, har trivts bra där alltid, men nu känner jag bara att nääääääää. Jag vill pröva nåt nytt nu. Som att plugga. Men nääääää, det gick inte just nu. Suck. Jag ogillar starkt att det inte är lättare att iallafall få plugga. Inte nog med att det är svårt att få jobb. Det är svårt att få plugga också. Suck igen.

Trots detta trista besked har jag ändå haft en väldigt trevlig kväll. Lisa och Mattie har varit här och ätit middag med mig. Sen ägnade vi några timmar åt att samtala. Sånt är trevligt. Det förgyller en vardag med finaste guldkant. Och ett långt samtal med Apan på det. Det är fina grejer det. Snart kommer han hem igen. Då ska vi kramas. Det längtar jag till. Och så ska vi hämta en kattbebis. Det längtar jag också till. Familjen växer <3

Imorgon är en ny dag där jag och mitt utvilade hjärna kan komma på nya ideér tillsammans.
Natti.



Jag ger dig min morgon.

onsdag den 29:e sep @ 12:00
Den här bloggen har det senaste innehållit många inlägg där min lille hund, Arvid, har målats upp som en slags angel walking the earth. Senast för ca 12 timmar sedan. Jag vill bara berätta att det inte alltid är så. 

Det finns några tillfällen då han får mig att gnissla tänder och väsa fram en svordom eller två. Det inträffar alltid någon gång mellan 05.30. och 09.00.  Arvid får sin kvällskiss runt 23-tiden och sover sedan natten igenom fram tills någon gång på morgonen. Då vaknar han och vill ha frukost. Grejen är att det kan inträffa runt 06-tiden och Arvid får inte, under några omständigheter frukost före åtta, men det fattar ju inte han. Istället tassar han fram och tillbaka 358 gånger i sovrummet tills någon utav mig eller Apan lyckas kräla oss upp ur sängen och, utan att öppna ögonen, släpa oss ut till ytterdörren så att Arvid iallafall får gå ut och kissa en sväng. 

När Arvid ser att någon utav oss visar livstecken blir han helt toookglad, jag tror inte han vid något tillfälle under resten av dagen är så glad som just då. Det är här jag svär. "För faaaaaan Arvid klockan är bara sex!! Var inte så satans glad, skynda dig å kissa istället så jag får lägga mig i sängen igen istället!! Eller ännu bättre, fortsätt SOV!" tänker jag och ignorerar den överlyckliga schnauzern som springer efter mig och nafsar mig i hälarna. Sedan står jag naken i hallen med ögonen stängda och väntar på att Arvid kommer in igen så vi kan lägga oss igen. Så lägger vi oss igen. 

Så går det en timme till och då vill Arvid ha frukost. Då börjar han tassa igen, men det är en timme kvar tills frukost och jag ignorerar honom så gott det går med huvudet under kudden. Till slut tränger sig ljudet av hans små tassar som trippar fram och tillbaka nedanför sängen in i hjärnan, in under min hud och jag får känslan av att det är på mina bara nerver han tassar fram och tillbaka, fram och tillbaka, tripp tripp tripp tripp och så vänder han och tripp tripp tripp tillbaka. Här svär jag igen. 

Efter en timme frenetiskt tassande är klockan åtta och jag masar mig med möda upp ur sängen igen, Arvid är lika överlycklig som senast jag masade mig upp och när jag går mot kylskåpet blir han helt bananas. Vid det här laget har jag hunnit bli såpass pigg att jag inte känner att det är någon idé att gå och lägga sig igen, så jag går upp. Arvid äter förnöjt upp sin mat och tio minuter senare drösar han ner i sin korg igen. Och somnar. Och sover. Som en gris. I flera timmar. Ända fram tills nu faktiskt. Ibland längre. Då svär jag igen. Men så snarkar han så sött. Och när han vaknar är han så gosig, då vill han kramas och trycka sitt huvud mot mig och mitt hjärta smälter och allt är förlåtet.

 Kanske, kanske att imorgon är dagen han sover oavbrutet tills klockan nio. Ja, det tror jag!

Du gör min dag.

tisdag den 28:e sep @ 22:17
100816

Den här veckan är en sån vecka som jag och Arvid får rå om oss själva så gott vi kan. Apan är utomlands. Det är stundom njutbart och stundom ledsamt men så länge Arvid är hemma också så går det bra. Han är ett bra sällskap. Jag kan inte avgöra hur medveten han själv är om det, men han får mig att le och bli glad minst 20 gånger om dagen med sina små påhitt. Sen är det saker han själv inte kan hjälpa att de är roliga, men som är tokroliga, som till exempel nu när ha äter kosttillskott och luktar mussla. Det är bara för roligt. Han ser ut som världens finaste lilla sjöman i sin stickade tröja och sitt vita skägg, plus att han luktar mussla. Det är ju bara så himla kul.

När inte Arvid roar mig har jag fina vänner som kan roa mig. Mattie gör det allt som oftast och hon gör det väldigt bra. Idag träffade jag även Lisa och hon gör det också bra. Hon håller till på annan ort nu för tiden så när vi väl ses är det trevligt i överkant. Nu ska hon vara i trakterna ett tag så då har vi möjligheten att ha trevligt i överkant lite oftare än tidigare.

Nu ska gaddarna få sig en omgång och sen väntar bingen. Imorgon planerar jag för.. ingenting.
Skepp Ohoj!

You're trying to say "Aww, yeah. It's business time".

tisdag den 28:e sep @ 09:57

 
Flight of the Conchords - Business Time

"Aww Yeah"
Girl, tonight we're gonna make love
You know how I know?
Because it's Wednesday
And Wednesday night is the night that we usually make love
Tuesday night is the night we usually go to your mothers place
and I teach her how to use the video machine again
But Wednesday night is the night that we make love

When everything is just right
You're not to tired from your after work social net ball team practice
There's nothing good on TV
Mmm, conditions are perfect for making love 
You turn to me and say something sexy like,
"I might go to bed. I've got work in the morning."
I know what you're trying to say baby.
You're trying to say "Aww, yeah. It's business time.”

Mitt namn är Zell. Dura Zell.

måndag den 27:e sep @ 21:52
Det är jag som är Zell. Dura Zell. För idag har jag varit igång från suuuupertidig morgon ända tills nyss. Vet inte riktigt var jag haft denna energin lagrad men nu kom den väl till pass iallafall. 

Jag började min dag strax efter tre i morse då det var dags att köra Apan till Torp så han kunde åka vidare med sin kollega upp igenom Norge för en veckas arbete. Han är en så tapper provider <3 Sedan åkte jag hem igen, la mig i sängen, släckte ljuset och konstaterade att jag var pigg som en lärka. På senare år har ett tydligt tema uppenbarat sig för mig. Tajming är inte min starkaste sida.

Jag tror att jag är lite mer morgonmänniska än kvällsmänniska. jag vet inte helt säkert, men jag tycker tidiga mornar är väldigt mysigt, men av någon anledning brukar jag missa dem... Denna morgon fick jag iallafall gott om tid att mysa, dricka kaffe och morgonduscha innan jag återigen åkte till Torp (can't beat that lovely Torp-feeling) men denna gång för att möta Mattie och styra kosan mot IKEA. Sedan har det varit en heldag bland massa folk i storstan Göteborg. Mycket nöjd med mina inköp och över att vi fick med två fikatillfällen + ett mattillfälle under dagen. Man bör inte gå alltför länge utan fika, då blir fikatarmen grinig och det är inget man ens önskar sin värsta fiende, tro mig.

Men inte nog med detta mina kära vänner! När jag kom hem var jag inte alls helslut som jag trodde jag skulle vara utan har även kunnat klämma in lite kvällsröjning till Idol. Ja, kära nån. Ni hör ju själva. Jag är så klämmig så jag borde skämmas. Men sånt sysslar jag inte med.

Nu ska jag belöna min kropp och själ med att krypa ner under svalt täcke och slappna av i varenda muskel jag kan hitta. Vi hörs imorgon. Eller i övermorgon. Eller dagen efter det. Hej.

Snor ska snor ha.

onsdag den 22:e sep @ 11:40
Klockan är inte tolv än och jag kan redan, ifall inget totally outrageous händer, kora dagens mest raffinerande händelse:

Jag och Apan morgonmyser i sängen. Jag ligger med huvudet i Apans knä. Apan frustar till och jag känner hur något landar i min näsa. Då har alltså Apan fnyst ut en snorkråka som flyger i en snygg båge och landar i min näsa. Oddsen på den hörrni!! Hysteriskt roligt.

Bestyr.

söndag den 19:e sep @ 16:39
Hej Bloggen.
Idag är det den 19:e september och jag har röstat för första gången. Förra valet var mitt första val som röstberättigad, men då hade jag träffat en fantastiskt fin pojke som jag var nyförälskad i. Och den pojken skulle dagen efter lämna landet och fara till Brasilien i två månader. Så den dagen var politik det sista jag kunde engagera mig i, det enda jag ville göra var att ligga i den där pojkens säng och titta djupt in i hans vackra bruna ögon. Jag skulle inte få titta in i dem på två månader. 

Nu är det fyra år sen och jag får fortfarande titta in i de där vackra ögonen. Nu kan jag till och med slita mig såpass länge från dem att jag kan ta ställning politiskt. Så det har jag gjort.

Kvällen igår var en trevlig kväll, speciellt med tanke på att min lagkamrat och jag tog hem musikquizet, heeeell yeeeeah! Dessutom fick inte Maria och jag nog utav varandra utan var tvungna att fika av oss det värsta snickesnacket på en förmiddagsfika idag. Frukostfika är nog en utav mina favoritfikor.

Har lagt ut två annonser på Tradera också. En väst som jag köpte på Tradera men som visade sig vara för stor och en randig långklänning som jag inte riktigt trivts i. Hoppas jag kan tjäna några kronor på dessa samtidigt som min garderob blir något luftigare. Det är bra.

Nu ska jag lägga mig raklång i sängen och bara låta det som sker ske. 
Jag misstänker att det är tuppluren som kommer ske.

Over and out.

And If You Keep It Thight I'm Gonna Confide In You.

lördag den 18:e sep @ 14:41
Ja hörrni. Jag tänkte försöka klämma ur mig några rader här på bloggen. 

Det senaste har jag varit off. Har inte varit så alert och slarvat med att vara observant mot mig själv. Men det går bara till en viss gräns, och jag vet det. När gränsen är nådd måste dammvippan och ficklampan fram och så blir det ett hårt, intensivt och skitjobbigt arbete att rensa ut och bort det som jag försökt gömma undan i alla mörka vrån under en tid. Det är det som är så bra, men också vid vissa tillfällen jobbigt, att ha en så nära vän som jag har i Apan. Han är där och stöttar jämt, förstår alltid och har tålamod. Han väntar tills jag är redo och när jag är det så är han där och lyssnar och hjälper mig att släppa och gå vidare. Jag kan inte låtsas inför honom. Vi känner varandra för väl. Jag kan inte gömma mig, jag kan inte ljuga. Det är ovärderligt att ha en sån livskamrat. Någon som man kan utvecklas tillsammans med på det sätt vi gör. Att iallafall ha en person som jag vet att jag kan vara helt, totalt ärlig mot med alla mina funderingar och tankar.
Det är inget som bara händer av sig självt. Det är ingen lätt uppgift att skala av sig sitt skal, lager för lager, och låta någon se allt man gömmer därunder, men när det väl är gjort är det en obeskrivlig känsla.

Och som sagt var. Det senaste har jag varit lat och jag har inte ansträngt mig som jag borde göra för att underhålla vår fina och nära relation. Det resulterar i att jag går och bär och bär på tankar och funderingar tills det rinner över och då är det ett mentalt breakdown som väntar. Ner på botten och vada runt i skiten tills den är uppstädad. När den väl är det kan jag lägga mig på rygg med ett leende på läpparna, ta ett djupt andetag och känna mig harmonisk igen. Och hela tiden är Apan där nere med mig och hjälper mig att städa upp, lider med mig för att sedan kunna ligga på rygg där bredvid mig och bara känna harmonin tillsammans med mig. Intensiv kärlek.

Puh.

Så för att gå vidare till lite mer lättsamma ting. Ikväll ska jag och Arvid på kalajs hos min vän Maria. Tapaskväll och musikquiz ska det bli så jag tror det kommer bli en riktigt kul kväll! Jag och Arvid håller oss i skinnet dock så att jag kan köra oss hem ikväll igen. Jag gillar att sova i min säng. Och Arvid i sin korg. och just det, Arvid är min hund, för er som missat.

Nu ska jag kolla på ett avsnitt av "How I Met Your Mother" och måla naglarna. 
Lördagsslapp på hög nivå.
I'm worth it.