Lajnajs Lyxiga Lussebullar.

måndag den 29:e nov @ 19:03

Detta är vad jag sysselsatt mig med hela eftermiddagen. Nu kommer belöningen, varm saffransbulle och ett glas kall mjölk och ner i sängen. Även Linnea behöver jäsa en stund.

Vill du också baka Lajnajs Lyxiga Lussebullar?

1 gram saffran
250 gram kesella eller kesella vanilj
100 gram smör
5 dl mjölk
1.5 dl socker
0.5 tsk salt
ca 15 dl mjöl

Jag smulade jäst i en bunke, värmde mjölken fingervarm, hällde på jästen och rörde tills jästen löst upp sig. I med saffran, socker, salt, kesella och veva runt lite. Sen använde jag bakmaskinen och blandade i mjölet lite i taget tillsammans med bitar utav det rumstempererade smöret. Efter ca 15 dl mjöl tyckte jag degen var lagom fast, då fick den jäsa i ca 45 min.

Fyllning:
150 gram smör
500 gram mandelmassa

Upp med degen och knåda den så det står härliga till. Dela den på mitten och kavla ut den som när du gör bullar. Bred på smöret och riv över mandelmassan. Rulla ihop till en rulle och skär i bitar. Lägg i bakformar på plåt och låt jäsa ytterliggare 30-40 min. 

Sätt ungen på 225 grader, pensla bullarna med ett ägg och strö på pärlsocker och sedan skjuts in i ugnen i 5-8 minuter!

Sen är det bara att säga nom nom nom och smaska på, som jag ska göra nu.
Över och ut!



...

måndag den 29:e nov @ 08:54
Jag ska egentligen vara i skolan nu. Men det är jag inte. Batteriet i bilen har blivit lite slitet inatt så den ville inte starta. Men vad är det att hetsa upp sig över? Batteriet står på laddning och under tiden kan jag njuta den där koppen kaffe jag egentligen inte hann med.

Får mig att tänka på reklamen "jag skulle egentligen inte varit här" fast inte lika sorgligt.
Mina klasskamrater skulle varit här. Då hade vi kunnat plugga framför brasan, dricka kaffe och äta saffranspannkaka. Jaja. Slutfilosoferat. Nu är batteriet färdigladdat.

Upp och iväg. Igen.

Utomhuspynt.

söndag den 28:e nov @ 16:06
Idag ville jag såklart passa på att vara ute lite. Och då kunde jag ju också passa på att julpynta ute! Smash, bang, boom, två flugor i en smäll.

Hittade några plastkulor här hemma i gömmorna. 
Dom gjorde sig perfekt i syrénen vid vår entré.

And since we've no place to go...

söndag den 28:e nov @ 15:14
"Oh, the weather outside is frightful, but the fire inside is so delightful, 
and since we've no place to go, let it snow! Let it snow! Let it snow!"

Maj god. Det är så mycket snö. Så MYCKET SNÖ! Det är helt fantastiskt vackert och jag har känt mig helt nipprig hela dagen! Tänk att jag har fått vakna på första advent för att gå upp och tända adventsljusstakarna och få titta ut över ett vinterlandskap utan dess like! Jag älskar det!

Vi lämnade Huveröd över dagen igår. Färden gick västerut mot mitt barndomshems trakter. Snön föll som bara den för att avta ju närmare kusten vi kom. Först åkte vi över till min mormor och farfar för att äta den godaste broccolipajen, titta på gamla kort och fika mormors hembakade. Hittade några riktigt fina kort på mor, far och syskon som luktade 70-tal som jag fick ta med mig, har en liten samling nu som jag ska göra något fint utav. Apan och jag fick även en hemskt vacker tavla att ta med oss hem. Den ska hängas upp snarast och jag ska skänka min älskade mormor och farfar en tanke varje gång jag tittar på den.

När vi lyckats ta oss ur matkomat styrde vi kosan mot Hunnebostrand för att hälsa på mor och far. Vi hade bestämt att vi skulle gå ner till Kanten för att vara med på Quizet. Jag gillar quiz. Det är för att jag brukar vara bra på quiz, och tillsammans med mor, far och Apan kändes vi som ett starkt lag. Och hur bra var vi då? Bäst! Vi tog hem de tre bonusfrågorna, skickade upp Apan för att svara på utslagsfrågan och tog hem det!! 500 riksdaler, rätt ner i fickan. Sedan var vi 1 fråga ifrån att vinna presentkortet på 500 riksdaler, men det tar vi nästa gång, för fler gånger måste det bli!

Även mor hade fina saker att ge mig. Superfina dukar med 60-talstryck och gardinkappor och förkläden! Jättefint alltihopa och jag ska visa bilder så snart jag bestämt var allt ska få vara! Det är roligt att ha föräldrar som är såna hejare på auktions- och loppisfynd, det är bara att se och lära.

Efter en dag som jag inte trodde kunde bli roligare åkte vi hemåt igen. Ju närmare hemåt vi kom, desto tätare började snön falla. Efter att vi svängt av 172:an och gav oss in på den näst sista vägen hem så var det som att åka i ett sagolandskap. Vi häpnade båda två över hur otroligt mycket snö det hade kommit under dagen, det var helt fantastiskt vackert! När vi svängde in på sista grusvägen till vårat hus blev det ett riktigt skoj äventyr! Ungefär en halvmeter, jag tror t.o.m. det var lite mer, pudersnö låg på vår grusväg och Apan tog sats för att komma igenom. Snön yrde runt bilen, upp på vindrutan, allt blev snöindränkt och vi skrattade och tjöt som barn. Nästan hela vägen hem kom vi tack vare Apans talang för att köra snörally! 20 meter från vår uppfart blev det för djup snö för att kunna köra igenom. Efter lite skottande och puttande, skratt och en hel del snöfascination kunde vi iallafall parkera bilen så den stod ur vägen. Vi pulsade den sista biten hem i snö upp till låren och jag kunde självklart inte motstå frestelsen att bara slänga mig i snön, det var helt underbart!
En toppendag var till ända och jag har sovit väldigt gott inatt.

En bild på mig från inatt, jag står i snö upp till låren!

"brrrrrrrrwwwwwwwww"

torsdag den 25:e nov @ 19:24
Herre min je. Jag är helt slut.
Dagen idag har bjudit på inspiration ut i hårtopparna och min hjärna har gått på högvarv. Det var först efter middagen som ett matkoma fick mig att fullständigt däcka av och jag har legat som en zombie och stirrat i taket i typ en timma nu.

En tjej vid namn Teres var och hälsade på vår klass idag. Hon driver Einars Konditori i stan och berättade om sin starta-eget-resa. Hennes energi var det jag blev mest fascinerad av. Hon hade världens energifält runt sig som vi andra bara sögs in i och man liksom bara "brrrrrwwwwwww" vibrerade och liksom kände "shiiiiiiiiiit"!! Ja, ni fattar. Eller hur?

Det kläcktes en idé som jag varit fullkomligt insnöad på hela dagen. Den är realistisk och fullt möjlig att göra verklig. Bara en sån sak. Shiiiiiiiiiit. Tänker vara hemlig ett tag till. 

Nu ska jag tillbaka till sängen, tv:n, stickningen och bara varva ner. Imorgon är det nya tag och jag längtar efter att vakna imorgon med ny energi att lägga på företagsfunderingar och lite julpysslande. En mycket tilltalande kombo.

Tack och adjö, ska mitt företag leva eller dö?

En tant på stan, en tyst indian.

måndag den 22:e nov @ 21:51
Brrrrrr. Fi fan.
Jag är frusen ut i tåspetsarna denna afton. Släpade mig upp från sängen där jag tillbringat kvällen med min stickning under lager utav täcken, överkast och filt. Och så har jag ätit glass. Det är inte det smartaste när man är frusen. Men jag kan inte ligga i sängen i mysmode och veta att det ligger kanongod glass i frysen UTAN att äta upp den. Det är enbart självplågeri.

Efter all sorg börjar jag nu sakta återgå till "normal". Idag kunde jag använda hjärnan till lite nytta i skolan, det var uppfriskande. Lyckades krafsa ihop frågor till en marknadsföring, så imorgon ska min fina grupp och jag bege oss till Uddevalla city för att genomföra denna. Det blir spännande. Vi svennar är ju inte så positivt inställda till att bli stannade utav okända människor, mitt i vår shoppingrunda, så det blir utmaningen. Men ojoj, jag kan vara så jädra trevlig när det väl behövs, det är ett som är säkert!

Nu ska jag krypa ner under täcket igen. 
Tack och adjö, en båt i en sjö.

Du fattas mig.

torsdag den 18:e nov @ 19:17
Så från en sekund till en annan finns inte den man älskar mest längre. En nål under huden, en genomskinlig vätska och hjärtat som slagit i nästan 15 år får vila. Några ryck i tassarna och tre djupa andetag, sen är han fri. 

Sällan har det blivit så tydligt för mig att en kropp bara är ett skal. En stund jag trodde skulle vara outhärdligt sorglig gav mig istället en sån otrolig lättnadskänsla och ett stort inre lugn. Arvid är inte död. Han är bara någon annanstans nu. Han fick fortsätta in i den där drömmen som han drömde när den genomskinliga vätskan gjorde sitt. Då sprang han vidare. För sprang gjorde han, det ryckte i tassarna och jag tror det var ett härligt spring där han fick sträcka ut på någon skogsstig.

Tomheten här hemma är såklart mycket påtaglig. Trots tokbusig kattunge som verkligen livar upp, så är det de där små snarkningarna från korgen och tassklicken mot golvet som fattas. Min stora tröst är ljuset som lyser en bit ner i skogen, utanför mitt vardagsrumsfönster. Där finns en del av honom kvar. Det känns bra. Dit går jag och skänker honom en tanke och skickar honom värme. Ibland bubblar sorgen över och måste ut som tårar. Då får den det. För varje gång blir det mindre sorg och istället mer plats för alla våra fina minnen och känslan av hans mjuka päls mellan mina fingrar. Jag lovar mig själv att aldrig glömma hur speciell den där lilla farbrorn är mig. Det kommer att komma fler hundar i mitt liv, alla kommer vara speciella på sitt vis. Men jag ska aldrig  glömma alla de sätt just Arvid har förgyllt mitt liv på. Någonsin.


Arvids grav <3

...

lördag den 13:e nov @ 20:13
Den här helgen är mitt liv så sorgligt som det aldrig varit innan. Så sorgligt att jag överhuvudtaget inte kan komma ihåg hur jag känner mig när jag är glad, fastän jag var det senast igår vid den här tiden. Jag är så trött, så trött, men jag kommer inte till ro. Jag sitter bredvid och klappar, tröstar, bara är. Snart får du ro, först då får jag också ro min älskade, älskade vän.

Det är så overkligt att du ska försvinna. Jag tänker på alla våra fina stunder och tårar rinner. Mina ögon är ömma men jag vet att jag har många, många tårar kvar att fälla för dig. 
Jag kommer sakna dig så mycket. Du har gett mig så mycket glädje och kärlek genom alla år och det enda jag hoppas nu är att du kan känna att jag älskar dig precis lika mycket som du älskar mig. Jag lämnar inte din sida, jag följer dig till slutet.
Jag älskar dig!

101111.

fredag den 12:e nov @ 11:27
101111.
De vackraste vintermornarna händer i Lane-Ryr.

Morgonmyset. Check.

tisdag den 9:e nov @ 07:46
Morgonstund har guld i mun. 
Min bästa tid på dagen är nu. Bara jag är vaken, i dunklet med en kopp kaffe.
Så laddar jag bäst inför dagen.

Idag faller dessutom snön utanför och mysfaktorn stiger ytterliggare. Längtar som en dåre efter när jag kan hänga upp adventsstjärnor och ställa fram adventsljusstakar utan att behöva känna mig som en crazy person. Två veckor får jag härda ut ngefär. Men det ska nog bli lättare nu när jag har skolan att tänka på.

Idag ska vi få reda på vad det är för ett projekt vi ska jobba med det närmsta. Vad jag förstått är det ett "riktigt" projekt där vi kommer få jobba med ett verkligt projekt så det är ju bara superspännande!

Så nu ska jag klä på mig lager för lager och krypa fram på vägarna i mina sommardäck. 
Adjöken.

VuxVixVax.

måndag den 8:e nov @ 17:32
Vuxenutbildning. Sug på den ni.
Att gå på vuxenutbildning är det första jag gjort i mitt liv som känns riktigt vuxet.
Man kan ju uppenbarligen inte gå en vuxenutbildning om man inte är vuxen. Vuxet.

Men det är bara när jag verkligen tänker på det intensivt och blundar som jag känner mig vuxen, i max tre sekunder eller så. Sen går det över och jag känner mig vanlig igen. Skönt.

Första dagen i min nya klass idag och på många sätt kändes det precis som första dagen i alla andra klasser jag börjat, senast på gymnasiet då. Det är spännande, förväntansfullt och lite pirrigt. Sen går det över på en sekund och så är det bara superkul att träffa nya människor, lära sig nya saker och i mitt fall så himla skönt att ha ett schema. Det är typ det bästa. Ikväll ska jag skriva in i min kalender alla dagar och tider. Mmmm. Sååååå tillfredställande.

I övrigt verkar detta va en utbildning som passar mig perfa. Får återkomma i frågan men mina första intryck har sagt mig detta. 

Nu ska min Apa woka åt oss och det hoppas jag går fort för jag är vrålhungrig och när Lajnaj är vrålhungrig har ingen de särskilt bra här i vårat hem. Sorgligt men sant, en utav mina sämsta egenskaper är helt klart att jag blir en riktigt tråkig typ när jag är hungrig. Jag jobbar på att bättra mig, jag lovar, men vi har alla våra demoner och hungerdemon är en bitter, bitter fiende till mig.

Tack och adjö.
Äta eller dö.