När saker kommer ikapp.

måndag den 14:e sep @ 10:52
Inatt har jag drömt. Jag har drömt om folk från förr och jag har vaknat upp med en liten, liten men dock kännbar klump i magen.

När jag gick på Todderöds Skola 1-6:an gick jag i samma klass med en tjej som jag inte tålde. Och hon tålde inte mig heller. Andledningen till att hon inte tålde mig var antagligen för att jag var mycket tydlig med att jag inte tålde henne. 
 Som barn kunde jag vara rätt elak även om jag verkade himla rar, söt och blyg. Men om någon som jag inte gillade, i det här fallet den här tjejen, korsade min väg var jag inte blyg med att säga ifrån. Jag kan inte alls prata för hur hon upplevde det och kände det, men det är klart att det inte kan ha varit kul! Och det tyckte inte jag heller, jag fick alltid dåligt samvete efter att vi hade tjafsat och bråkat eller haft någon dispyt.
Jag kommer fortfarande ihåg alla känslorna, hur dom kändes. Hur det kändes när vi bråkade, hur det kändes efter att vi bråkat och hur jag önskade att hon bara skulle försvinna från skolan och börja på en annan skola.
Den här tjejen träffade jag i drömmen inatt. När jag såg henne komma gående sköljde en stor våg utav dåligt samvete över mig. Trots att det är över tio år sen och jag har förändrats så otroligt mycket efter det så känns det skit och piss. Det känns skittrist att ha varit den där lilla tykna ungen som gick in för att göra någons liv surt. Idag skulle det aldrig ske och just därför känns det nästan ännu mer. Så när jag mötte henne i drömmen ville jag passa på att be om ursäkt. Men hon ville inte godta min ursäkt, hon tittade rakt på mig och skakade på huvudet när jag försökte förklara mig. Sen gick hon och sa att om vi sågs någon mer gång, då kanske.

Så när jag vaknade kände jag mig liksom lite tom, men ändå full utav känslor. Jag letade upp tjejen på facebook och satt länge och funderade över att skicka iväg ett litet meddelande till henne. Men nej, det känns så tomt och opersonligt. Jag vill träffa henne på riktigt, ge henne kramen jag inte fick ge henne i drömmen och be om ursäkt, visa henne att den där lilla skitungen jag var bara var maktlysten och att det inte alls var hennes fel det som hände. 

Just nu är jag så full av känslor, men om jag verkligen skulle möta henne igen snart, vilket det finns rätt stora möjligheter till, så skulle jag antagligen inte våga mig på att slänga mig om hennes hals och be om ursäkt. Men kanske om jag träffar henne och pratar lite några gånger, att jag vågar göra det tillslut! Och kanske, om hon kan ändra sin uppfattning om mig att hon även kan ändra uppfattningen om sig själv och med det må bättre, det skulle vara kanon.

När saker som dessa kommer ikapp är det bara att låta det skölja igenom en och omfamna det, gott som ont, acceptera att det har hänt, och gå vidare.
Och inte göra om det.
Kärlek.



Kommentarer
Postat av: Storasyster

Om När saker kommer ikapp.

Va härligt att ha en sådan underbar och klok syster som dig!!! LÖV!!!

08:29 torsdag den 17:e sep 2009

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-mail:

URL:

Kommentar: