Rädslan för att spy.

torsdag den 5:e nov @ 14:32
En grej som jag alltid varit extremt sjåpig med är bäst före datumet på olika matprodukter. När jag var liten hade jag svårt för att äta eller dricka något så tidigt som en eller två dagar innan det gick ut. Att äta något dagen efter att det gått ut var totalt otänkbart.

Den största andledningen till detta var för att jag var så tokrädd för att kräkas. Att äta "gammal" mat var liksom lite som att be om att bli matförgiftad eller få magsjuka tyckte jag. De gånger jag hade magsjuka hade jag jättesvårt för att äta det som jag ätit den dagen jag blev sjuk. Jag minns när jag en gång var hos mormor och åt köttbullar som senare på dagen åkte upp igen för att följas utav en natt med magsjuka. Efter detta hade jag jättesvårt för att äta just köttbullar hos mormor. Jag ville liksom ta det säkra föra det osäkra ifall det var så att det kanske, kanske var de där köttbullarna som gav mig magsjukan. Sen visste jag inte heller om det var mormors egna köttbullar eller om det var mamma scans, men för säkerhetsskull bojkottade jag både och, och alla slags köttbullar hos mormor som sagt.

Jag verkligen hatade, som många andra, att spy. En annan gång, senast jag hade magsjukan faktiskt (för snart tolv år sedan!!) minns jag sååå väl. Mamma lagade mat, jag zappade på TV:n och blev berodrad utav min mamma att slå över till På Spåret. Och då hände det. På tre sekunder gick jag från att bara må lite konstigt till att spy rätt ut på mattan. Jag fick springa in på vår lilla toalett och där fortsatte det. Efter detta, när det gått upp för mig att det återigen var dags för en natt med x antal spyor, har jag en sån tydlig minnesbild. Jag stod framför handfatet, höll mig hårt i handfatet tittade på mig själv i spegeln och storgrät! Alldeles röd, svullen och snorig stod jag där livrädd och ville hellre dö!! Samma natt bad jag till Gud "på riktigt" för första gången och bad honom att om han fanns, då skulle han visa mig det genom att göra mig frisk och inte låta mig spy något mer den natten. Vilket jag gjorde ändå.

Men som sagt, detta är tolv år sedan. Så kanske han lyssnade lite ändå? Jag har spytt några gånger sedan dess, bara en gång i nyktert tillstånd dock. På en buss. Då hade jag ätit clementiner. Blev inte många clementiner den julen.

Peppar peppar ta i trä att jag kan klara minst tiolv år till utan denna hemska sjukdom som jag fortfarande skyr som pesten.
Dock inte lika extremt som för tolv år sedan.
Eldprovet blir väl då jag själv får barn och de får magsjukan. Kan jag klara mig utan att bli smittad då kan jag nog konstatera att jag blivit immun.
Isåfall ska jag omvärdera vad Gud betyder för mig :)



Kommentarer
Postat av: Torbjörn

Om Rädslan för att spy.

Vänta bara tills du får barn och ditt barn, din kille och du är magsjuka på samma gång. Då hjälper inga böner :P

19:18 fredag den 6:e nov 2009

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-mail:

URL:

Kommentar: